Pompa och ståt i Rökepipan

Idag blev vår skog naturreservat! Till tonerna av Alte Kamreren invigningstalade kommunalrådet Mats Helmfrid och förklarade naturreservatet Rökepipan invigt.

I blickfånget

Glada kamrerer

Dagens program

Vandra i vitsippsskogen

Kela med litet gutelamm

Upptäck vattendjuren i sjön

Nätshoppa pelargoner

Favoritbild i repris

Idag gjorde jag en ny bekantskap och lärde känna Emilia Beskow, en kreativ tjej med intresse för både smyckestillverkning och trädgård. Det visade sig att Emilia är bloggare, precis som jag och granne med kulturtanten Malin.

Vi hade fyndat på loppis alla tre och avslutade förmiddagen med kaffe på Kahls. Vi kom att prata om pelargoner och sticklingar och det visade sig att Emilia var lite av ett proffs på det där med att odla, föröka och beställa pelargoner. Hon tipsade mig om odla.nu som säljer pelargonsticklingar över nätet. Från Odla kommer sticklingarna hemskickade i små växthus för bara en spottstyver.

Alltså ett tips att ta på allvar. Hängpelargonen Blanche Roche, zonalpelargonen Dronning Ingrid och Picotee Pink står på önskelistan. Vi får väl se om de dyker upp här på bloggen om några veckor.

Tips till den pysslige

Här kommer ett litet bloggtips till den som gillar att pyssla och tillverka saker på egen hand. För ett tag sedan började jag prenumerera på inlägg från bloggen 365 saker du kan slöjda och även om jag inte hunnit tillverka något själv än, så är bloggen en bra bank för den som vill hitta inspiration till eget slöjdande under lediga dagar.

Mångfald leder till kreativitet och tillväxt

Sitter här på konferensen som Diversity Index ordnar och som handlar om mångfald. Om hur företag kan skapa högre grad av kreativitet i verksamheten och öka förutsättningarna för tillväxt genom mångfald.

Många av oss tänker främst på etnicitet när det talas om mångfald. Men det finns ytterligare 6 kategorier:  funktionsnedsättning, kön, könsidentitet/könsuttryck, sexuell läggning, trosuppfattning och ålder.

Till exempel har integrationsminister Erik Ullenhag varit här, Dan Olofsson har talat om Uppstart Malmö, Jessica Löfström, vd för Expanderamera, har berättat hur hon trots hårt motstånd lyckats i en mansdominerad sektor och vi har lyssnat till de senaste rönen inom genusmedveten design.

Att öka mångfalden är en angelägen fråga som vi alla bär ansvaret för. Tillsammans.

Turkish delight och andra äckelgoda läckerheter

Ibland när suget satte in i väntan på nästa tunnelbanetåg trycktes 40 pence in i godisautomaten och ut kom denna vidriga läckerhet. Där, på Paddington Station, smakade den äckligt gott. När jag inhandlade en Turkish Delight  i The English shop på Gustav Adolf torg i Malmö för någon månad sedan var mitt omdöme inte längre lika säkert. Var det verkligen gott eller bara äckligt?

Äckelgoda är också dessa crumpets. Rostade och indränkta i smör - ett måste under Englandsresan. Håller ni inte med?

London i min svarta basker...

Modet har förändrats en hel del sedan vi bodde i London och våra spräckliga ballongbyxor och svarta ski pants är ett minne blott. Det enda som finns kvar är en svart yllekeps, lika charmig och skön som för tjugo år sedan.  Jag undrar om Malins kornblå basker och Anettes lilla söta bagarmössa finns kvar. Vi får väl se. Imorgon är det träff inför Londonresan och dags att plocka fram gamla kort och minnesprylar. Vem vet? Kanske är det inte bara jag som sparat min hatt.

London calling...

Nu får övriga kulturtanter ursäkta, men det är tid för en del av oss att frossa. London börjar närma sig och våren här hemma påminner åtminstone tre av oss om många, härliga vårdagar i London för tjugo år sedan.

Trötta i fötterna brukade vi avsluta helgen på puben Brahms and Litszt i Covent Garden. Fötterna hade nötts under turer till Camden eller Petticoat Lane, de hade fått spatsera i parken i Greenwich eller längs promenaden på the Embankment. De hade fått stå stilla i Covent Garden och vila under middagarna i China town. När bandet Undercover spelade Commitmentslåtar under söndagskvällen spratt det till i dem och vi njöt av ett glas portvin till tonerna av Mustang Sally.

En liten bit från ovan

Jag har sett stan en bit från ovan. Allahelgonakyrkans spira, har ni sett hur vacker den är?
UB1s takterass, det måste vara härligt att ta tio-kaffet där!
Domkyrkans välkända profil, Grands tinnar och torn. Stadens alla rörelser med fågelns perspektiv.
Jag har sett bortemot stadens gränser, följt tåget söderut. Backarna i öster och sett havet glittra västerut.
Jag har stått på, något, darriga ben och sett något nytt. Eller var det något gammalt i nytt perspektiv?
Jag har sett det lite från ovan och väntat på besked. Besked om när jag får ta hissen, dit ner.

Ner till er mina kära, att åter få vara en del, av det kända och välbekanta, det trygga tillsammans med Er!

Väntat på en odling, tänk att jag skulle få det! Livet tog ett sidospår, det var bara att följa med.
Jag är himma igen, lite omskakad och gråtmild. Men på lite stadigare ben!

Den andra mamman

Hur är det att bo och leva i ett land där du inte talar språket och inte kan läsa lapparna som barnen tar med sig hem från skolan? Är du en dålig förälder för att du inte kan tala språket?

Viveka Sjögren har författat en tänkvärd och rörande bilderbok för barn i åldrarna 3 till 8 år. Boken handlar om Shirin som ska på utflykt till havet med dagis. Lillasyster och mamma ska följa med. Shirin skäms för att mamma inte kan prata svenska som de andra mammorna och vill egentligen inte att hon ska följa med.

När de står på busshållsplatsen inser de att något har blivit fel. Kanske kunde mamma inte läsa vad som stod på lappen från fröknarna. På busshållsplatsen är det tomt och resten av barnen syns inte till. Shirin blir arg på mamma. Till slut hoppar de på en buss som tar dem till havet. Där blir mamma blir som en annan mamma. Modig, stark och glad. Som den andra mamman.

Boken beskriver på ett fint sätt hur svårt det kan vara att komma till ett nytt land och inte kunna språket. Den sätter fingret på något som kan vara jobbigt både för barnen och deras föräldrar. Boken finns inläst på Skolverkets sida Tema modersmål och finns översatt på flera språk.

Bokens bilder är jättefina.

 

Inspirerad odlarglädje

Det är härligt att bli inspirerad av kreativa människor och själv få nya idéer och infall. Ni som läser här på bloggen kan inte ha undgått all reklam för Alys Fowler och hennes bok Slow gardening. Efter att ha fått tag i boken i slutet på förra veckan ägnade jag mig åt inspirerande läsning i helgen, vilket resulterade i egna odlingar och inköp av salladsfrön.

I boken skriver Alys om hur hon odlar i byråer och vinlådor, där resultatet blir personliga och ovanliga planteringar. Gamla ting tas till vara och kommer till användning på nytt. Plötsligt kommer jag att tänka på några korgar vi har uppe på vinden och vips förvandlas de till lämpliga bäddar för mina små salladsfrön.

Mina fröer

Men det är nog fler än jag som inspirerats av trädgårdsprogrammen i TV. På Granngården är alla salladsfrön slut och i blomsterhandeln börjar det glesna bland fröpåsarna.

Mina salladskorgar

Just nu längtar jag till byns nästa loppis. Funderar på vilka fynd jag ska göra då. Kanske hittar jag en formidabel byrå att plantera örter i ? Vi får väl se.... 

Gräslök i kvällsolen



Jag är ingen tekniksnobb, men...

...jag saknar vår Mac-dator och alla dess finurligheter. Macen är på resa till Chicago för tillfället och blir borta ett tag. Under tiden få jag klara mig med min vanliga PC. Snobb? Nja, jag brukar ju inte lägga så stor vikt vid tekniska prylar, men jag har ju insett att det finns bra saker och så finns det riktigt bra saker. Framför allt saknar jag IPhoto som är ett suveränt bildredigeringsprogram för den som snabbt och enkelt vill fixa till sina bilder. Sedan jag började blogga har det blivit ett ovärdeligt, snabbt och smidigt sätt redigera bilder på. Därför svor jag lite igår när jag med hjälp av olika program och min PC försökte förbereda några bilder till ett inlägg. (Som antagligen dyker upp senare.)

TV-inspelning av ROBINS

I torsdags barnvaktade svärmor medan vi var ute på date som den äkta mannen designat. Jag var väldigt nyfiken innan och jag blev inte besviken: vi var publik under inspelningen av ROBINS. Kan verkligen rekommenderas!

På torsdagar, kl. 19, på Slagthuset. SEK 95. Vill man äta innan föreställningen så kostar det SEK 100 extra. En klart prisvärd och väldigt trevlig date!

Robin är ju superduktig och gästerna Eva Röse och Peter Apelgren var trevliga och underhållande. Det som visas i TV på lördagkvällen är bara en liten del av det som inspelningspubliken får se.

Vad ska jag hitta på som slår detta nästa gång det blir tillfälle för utsvävning?

Charles Revson i repris

I dagens nummer av Sydsvenskan skriver Maria G Franke om Charles Revson och P1-programmet Stil som jag brukar tipsa om. I Rätta fingertoppskänslan skriver Maria om Charles Revsons betydelse för hur vi använder nagellack som modeaccessoar. I inlägget Stil nagelfar Charles Revson från den 22 mars här på bloggen ger jag samma radiotips. Ni som missat P1:s Stil behöver inte vara ledsna. Samtliga program finns på P1:s webbradio.

Kultur-TANT

Redan när jag skev inlägget KULTUR-tant hade jag tankar om att nästa inlägg skulle handla om TANTdelen i ordet. Många tankar och funderingar senare har inte orden velat komma.
Orden som skulle svara på frågan, vad menar vi med en tant? Jag insåg att beskriva en tant var klurigt.
Så mitt i tuggan på marmeladrostisen fanns den där!

Artikeln "Forskarvärlden tar sig an tanten", sista sidan i A-delen i SDS(för er som har den kvar bland frukostsmulorna). Entologiprofessor Marianne Lilienquist leder arbetet med antologin "Tanten, vem är hon?". Det varkar som om frågan kanske kommer få ett svar. "Tanten som benämning, begrepp och samhällsekonomisk tillgång, som medelålders sexchattare, som trygghetssymbol och tidlös men aldrig erkänd grå eminens är några av de aspekter av den mångdimensionella fenomenet "tant"."

Rostisen äts snabbt upp när jag läser vidare. Det här gillar jag! Sväljer en sista kall teklunk med Mariannes avslutande ord. " För mig är tant en hederutnämning.

Härligt!

Vinterns överlevare

Nu blommar vinterns överlevare och sticklingarna från pelargonerna jag satte för några veckor sedan börjar ta fart. Kunde inte motstå att fotografera en av mina favoritpelargoner. Visst är blommorna vackra?!

Yes! Jag fick den!

Ni vet hur det är. Man vill ha något och hoppas att man hinner först så att ingen annan får tag i det. Inspirerad av Den njutbara trädgården stack jag ner till biblioteket igår och fick tag i Alys Fowlers bok Slow Gardening. Satt i solen och läste och behövde inte bli besviken. Vackra bilder, tilltalande inledning. Passar perfekt som kickstart på trädgårdssäsongen.

Vårt samhälle har blivit långtråkigt, den enda belöningen är shoppingutflykten under helgen. Men när du odlar dina egna grönsaker, gör ditt eget te och komposterar ditt avfall tar du kontroll över ditt liv. Du belönar dig själv istället för att vänta på att någon ska belöna dig. Du förändrar din värld efter dina regler, dina ideér och är man kreativ händer alltid oväntade saker. De bästa sakerna är ofta småsaker och slumpartade händelser. (....)Vad du än ska göra i trädgården så se till att göra det på ditt vis och njut av arbetet. 

Alys Fowler

Romantik som helar

Ok, detta ser ju inte alls romantiskt ut. Jag behöver gå en bloggkurs!
Men snälla ni, klicka in via det blåmarkerade, in på You Tube 

<iframe width="560" height="315" src="http://www.youtube.com/embed/iO9qbbN1NSg" frameborder="0" allowfullscreen></iframe>

Och njut!
Snacka om romantiskt!

Inspirerande trädgårdsprogram

I fredags sände SVT det sista avsnittet av Den njutbara trädgården. Jag såg det först ikväll eftersom vi var mitt uppe i påskfirande för några dagar sedan.

I sista avsnittet får man lära sig hur man konserverar frukt och grönsaker, men det är inte bara inläggningarna i programmet som är smakliga - ALLT är njutbart med den här serien!

Vi har lite svårt att odla grönsaker i stor skala under sommaren, eftersom ingen kan se efter dem de perioder som vi är borta, men det hindrar oss inte från att försöka i liten skala. Min svärmor gav mig tipset för några år sedan att fröså plocksallad i lite större utomhuskrukor redan tidigt på våren för att få skörd redan till midsommar, vilket vi bevisligen också fick. Dessutom trivdes salladen lite ovan jord förskonad från ovälkomna sniglar.  Nu har jag underbara svärföräldrar med en riktigt njutbar trädgård full av ätbara grönsaker att njuta av när vi besöker dem på sommaren. Omtänksamma som de är förser de oss också med ett eget litet salladsland ute i stugan så att vi dagligen kan plocka in färsk sallad och välsmakande örter.

Jag känner mig sugen på att läsa Alys Fowlers bok Slow gardening: lustfyllda projekt för den medvetna odlaren, eftersom boken verkar innehålla många tips även för den som inte tänker odla grönsaker. Likaså skulle jag vilja få tag i ett exemplar av The Edible Garden - How to Have Your Garden and Eat It.  Undrar om den finns utgiven på svenska...

Inspiration till virkade smycken

Jag vet att vi har några läsare som gillar att virka och därför kan jag inte låta bli att länka till ett inlägg jag läste på design- och inredningsbloggen Room and serve. Där tipsar de om webbsidan Etsy vars virkade smycken kan funka som inspiration till eget skapande. Själv gillar jag det här armbandet...

och det här halsbandet.

"KULTUR-tant"

Kultur odling, bearbetning, andligt liv, utvecklingsståndpunkt

Kultur, vad är det? Vad menar vi med kultur?
Våra museums innehåll, det är väl riktig kultur?
Jo, men läs om orden ovan.
Odling,
då tänker jag på en bakteriekultur. Förhoppningsvis goda bakterier som kan bota från allsköns obalans.
Eller trädgårdsodling. Det börjar klia i de gröna tantfingrarna, trots snön igår.
Att odla våra intressen. Det kan vi göra via kulturtanterna, inspirera och inspireras.
Bearbetning,
det är nå´t vi tanter gillar. Bearbeta, tugga, vända och vrida. Genom bearbetningen pressar vi fram en ståndpunkt vi kan stå på och för.
Andligt liv.
Flyga högt med delade tankar. Släppa en och annan instängd klokhet fri! Andligheten som tar allt för liten plats i våra liv. Är även andligt liv kultur? Har inte tänkt så tidigare. Sätta vingar på kulturen, kan vi det?
Utvecklingsståndpunkt,
låter så trist. Men det är klart, det är väl det som skall driva oss framåt. En punkt att stå på, som startar en utveckling. Förhoppningsvis gemensamt, om inte, med gemensam respekt för olika ståndpunkter.

Vi är alla en del av ett kulturellt sammanhang, det kommer vi inte undan. Annars hade vår vardag varit ryggradslös.
Böcker läses, födelsedagskalas firas, TV-program ses, klädstilar provas, detta är några av de saker som visar vår kultur. Hur vi planerar, genomför, värderar och minns operabesök, högtider och begravningar är även det kultur.
Inte bara vad vi äter utan även vart, hur, när och med vem vi äter.
Kultur är inget vi kan komma ifrån. Vi genomsyras alla av vår kultur. Vi är en del av kulturen, liksom kulturen en del av oss.

Hittade en beskrivning som jag fastande för.

Kultur "sammanfattningen av alla inlärda livsyttringar som kännetecknar framåtskridandet i mänskliga samhällen"

Vi behöver inte åka på konstrunda för att vara kulturella. Vi är högst kultiverade var dag, i var dags sysslor. Är det inte i  vardagssysslorna vi lämnar vårt kulturella avtryck som tydligast?

GOD ANNANDAG!

Höganäsgruppen

Jag har MÅNGA anledningar till att besöka Höganäs och Kullabygden. Framför allt för att jag har mina rötter där, men också för att där är så vackert, för att naturen är unik, för att stränderna är mer privata än på andra ställen, för att det finns massor av små fiskelägen, härliga butiker och en uppsjö av loppisar under sommaren.

I helgen var jag hemma för att fira påsk, men tog som vanligt en tur ned till Lager 157 (som säljer kläder) och till Magasin 36. Magasin 36 har synts i både inredningsmagasin och på bloggar och är väl ganska välkänt vid det här laget. Atmosfären i Saltglaserats gamla lokaler är helt fantastisk och även om man inte har råd att shoppa loss (det är dyrt) så är det kul att gå och titta. Intill Magasin 36 huserar Höganäsgruppen - ett antal konstnärer som tillsammans vill bevara det unika svenska uttrycket utan att luta sig mot gamla designklassiker. Formgivarna sätter njutningen i fokus och strävar efter att skapa unika föremål som utstrålar personlighet och finess. Till det använder de olika material och uttrycksformer. Jag kunde så klart inte motstå att fotografera (kameran är jämt med i fickan nuförtiden). Här är ett litet axplock av vad jag fastnade för...

Timo Solins servis Quadro har kvinnokroppen som inspiration. Tallrikarna är lika snygga på väggen som på bordet. Jag antar att det naturliga samtalsämnet vid middagsbordet blir "Vilken kroppsdel fick du?"

Frida Nilssons somriga serie Butterfly. Något för trädgårdslunden?

En personlig favorit -  Kerstin Tillbergs servis Edith. 

Jag gillar blomsterdekoren och det grafiska mönstret. Skulle passa som textil.

Till sist dessa charmiga underlägg av grafiska formgivaren Cornelia Waldersten. På  webbsidan söderbergsagentur finns fler illustrationer av Cornelia Waldersten. 

Helt barockt i Dalby - Konstrundan 2012

Keramik av Fia Tjernström



Anna Handell


Stillhet. Fläkten susar. Barnen sover. Jag sitter i soffan och funderar på inlägget jag ska skriva. Den här gången vill jag ju inte bara skriva om något, utan till någon. Jag tänker på konstnärinnan, webbdesignern och grafikern Anna Handell som just nu ställer ut tillsammans med sex andra tjejer på Dalby bibliotek. Under påskhelgen pågår utställningen "Helt barockt" i konsthallen på bibliotekets baksida och de kreativa tjejerna i OK-konst  låter olika konststilar samsas under samma tak, vilket gör utställningen extra intressant och spännande.  

Anna Handell är en av utställarna och arbetar till vardags som illustratör och grafisk formgivare. Jag känner Anna lite sen tidigare, men det är först nu under Konstrundan som jag får se hennes arbeten och förstår hur duktig hon är. Anna kan konsten att balansera det enkla med det uttrycksfulla. Jag gillar färgerna och det grafiska uttrycket. Speciellt förtjust blir jag i bilderna från Italien och önskar att de hängde på vår vägg i vardagsrummet. Kanske är det dags att krossa spargrisen? Vet ju att min man tyckte precis som jag under utställningen.

Art by Anna Handell

OK-konst är ett forum för kreativa själar som bildades 2009. I  år gör de sin fjärde gemensamma utställning under konstrundan.

Anatomy of fashion av Anna Handell

Utställningen Helt barockt har öppet hela påskhelgen mellan 10-18. Därefter kan man se utställningen i konsthallen t.o.m. den 25 april under bibliotekets öppettider.

Takkrona i min smak

XL Påsk

I en tömd affärslokal har lokala konstnärer och hantverkare samlats för påskens konstutställning. Fina altser att beundra.
Längst in i lokalen finns ett rum, ett rum med fyra väggar. Fyra väggar att måla på!

Ett prickigt bord dukat med vårens alla färger och penslar. Bara att ta för sig! Kreativiteten flödar för en stund, i både barn och vuxna. Tänk att få måla på väggarna.
Öppet över påsken, om ni har vägarna förbi, http://www.kavlinge.se/.

Japansk anime - för små och stora barn

Min granne Totoro

Minns ni de kinesiska tecknade filmerna om Kung Markatta som gick på TV när vi var små? De var annorlunda och spännande och skiljde sig från de tecknade filmer vi var vana vid att se på "Dansk tegnefilm".
Jag får samma känsla när vi sitter i TV-soffan nu för tiden och ser japansk anime tillsammans med våra barn. Det är något alldeles speciellt med musiken och de vackra, exotiska bilderna. Händelseförloppen i filmerna känns oförutsägbara och spännande och det finns ingen tydlig gräns för vad som är fantasi och vad som är verklighet. Japansk anime fängslar och förför.
Anime är synonymt med tecknad film från Japan och under senare år har flera av animeregissören Hayao Miyazakis filmer gjorts tillgängliga för svensk publik. För er som missat dessa kan jag rekommendera några av våra favoritfilmer: Min granne Totoro, Ponyo på klippan vid havet, Kikis expressbud, Spirited away och Det levande slottet.

Det levande slottet

Bakluckeloppis

Efter en del samlande, rensande och sorterande fyllde jag bilen. Inte bara via bakluckan utan även i hela baksätet, ända uppp till taket. Sonen fick sitta fram med matsäcken vid fötterna. Sista påsen i knät.

Sen körde vi in i, lirkade oss ut och började packa upp.  Riktigt trångt mellan bilarna. Ivern var påtaglig. Pakringshuset fylldes av säljare och än fler köpare.

Svårt att sätta pris, men bätttre en liten peng och bli av med tingen än att behöva ta hem dem igen.

En ström av folk tog sig förbi, många stannade till och tittade, klämde och frågade. Några köpte.

En liten slant för en liten pryl, en liten sedel för en stor. Med många prylar till salu blev det några slantar i midjeväskan. Lite förvånande att vissa saker var så lättsålda och att vissa fick åka hem igen. Kul att se prylar som är hela och välfungerande byta ägare och färhoppningsvis komma glädja fler barn. En go stämning bland alla gjorde att tiden gick fort. När strömmen av folk sinat packar vi snabbt ihop reserna. De fick nu lätt plats i bilen, ingen påse i knät.

Kul att sen se barnen räkna pengarna vid köksbordet- egna pengar.

Behövs en skåprensning? Bakluckeloppisen i Lund kan vara rätt ställe för dig!

Malmö Museum - museet för alla åldrar

Trots att besöken på Malmö museum duggat tätt sedan barnen föddes åker vi ändå dit gång efter en annan med en positiv förväntan.
Besöket börjar alltid i källaren där fiskarna, ödlorna och flygekorrarna bor. Numera har australienska maneter flyttat in. Ett positivt tillskott eftersom de är fascinerande och oerhört vackra att titta på.
När vi är färdiga med djuren i källaren förflyttar vi oss en våning upp och sätter igång jordbävningen i det konstgjorda berget. Tänk- det är fortfarande spännande att se väggarna glöda och stenen falla från taket!
Så fortsätter turen uppför trapporna till andra våningen.

Genom stenålder, bronsålder och järnålder hamnar vi i medeltidens Malmö och passerar galgbacken. Vi förfasas över tidens grymma straff och lär oss mer om dåtida bestraffningar. Stupstock, prygel och halshuggning. Skönt att leva i 2000-talet!
Så går turen vidare genom slottssalar, fängelsehålor och vapenutställningar. Alltid något nytt som fångar ögat och som kittlar sinnena. På väg tillbaka tigger jag mig till en stund i favoritutställningen "Mode utan midja". Får avstå utställningen med konstnären Carl Fredrik Hill. Nu väntar tekniska museet och dess fantastiska lekhall.

I museets matsalskabyss är allt förberett för fikande familjer. Här finns barnvagnsparkering, papperskorgar, bänkar och bord för alla som har medhavd mat. Men...knappt är saften uppdrucken, mackan förtärd och kexet avnjutet förrän skorna åker av och barnen ger sig av. Nu väntar seglatser i museets vatten. Båtarna som fanns när jag var liten är kvar, men lekhallen har renoverats och blivit otroligt fin. Knorren och avslutningen på besöket blir Kunskapstivolit på andra våningen och en löptur genom u-båten. (Som jag avstår!)

Malmö museum är ett museum som lyckas hålla kvar sina besökare. Med intressanta utställningar för samtid, framtid och det förflutna. Det är ett museum för alla, oavsett ålder, kön, ursprung eller kassa. 40 kronor för vuxen och gratis upp till 20 är generöst och superbra!
Malmö Museum - Keep on going!