Jag älskade honom, av Anna Gavalda

En passande bok, så här, en regnig söndagseftermiddag.
Den lilla boken "Jag älskade honom" av Anna Gavalda. En liten bok full av kärlek. Både av den olyckliga och lyckliga sorten, men framförallt av kärlek som den oftast är, både beundrasvärt lycklig och oerhört olycklig.

Chloé har lämnats av sin man. Tillsammans med hennes två små döttrar tar hennes svärfar dem till familjens stuga på landet. Trots att det är för kallt att vara där, så här års. Kankse just därför passar det bäst så. Kallt och ruggigt.
Där växer att samtal fram. Ett samtal mellan svärdotter och svärfar. Ett samtal tar fart i det kyliga, gamla huset. Där framför den värmande brasan talar Chloés svärfar för första gången med henne. En man som Chole sett som en känslomässig bulldozer genom alla år. Samtalet lär känna dem och de lär känna både sig själva och varandra genom samtalet.
En konversation värdig  stora teaterscenerna.
Ett samtal vi borde föra var och en,
och tillsammans.

Nyfiket, på Rättviks Gammelgård

Sommaren lider mot sitt slut, kvällarna mörknar och lamporna måste åter tändas.

Augusti månad har gett oss värme och sol. Det ska vi njuta av länge, länge.

Sommarminnena följer oss vintern igenom.

Detta är ett av mina sommarminne som jag vill dela med dig.

Om du haft vägarna förbi Rättvik och skall köra vidare, forsätt norrut. Sväng av mot Sjurberg, byn med de fina gårdarna med de vackra skorstenarna. Precis i utkanten av Rättvik ligger Gammelgården.

 

På sommaren drivs här sommarcafé. Där ska du stanna. Titta runt i gårdarna och sitt ner och njut av fika, lunch eller Rättviksglass.

Detta är ett sommarcafé med hög mysfaktor. Och även ekologiskt, vegetariskt och närproducerat. Men framför allt gott! Älggrässaft, Tuttull och natuligtvis våfflor.

Hit vill jag återkomma. Här finns plats för många. Här vill man slå sig ner!

SemsterQuiz, á lá Österreich

Fråga 1: Vad är semester?

1   Sola, bada och äta gott.

X  Utflykter, vandringar och Stiegl på solterassen.

2   Skitgubbe på balkongen, wienermusik på Alpenarenen och glass, varje dag.

Fråga 2: Hur varmt är för varmt för Anna?

1   27 grader

X  32 grader

2   36 grader

Fråga 3: Vad är gott?

1   Frittatensuppe (finskuren pannkaka i buljong)

X  Italiensk glass

2   TicTac

Fråga 4: Hur fort går volvon?

1  150 km/h

X 200 km/h

2  Fortare när alla, förutom föraren, sover. 

Fråga 5: Vad prövar tålamodet mest?

1  Varmare än 35 grader.

X  Bilkö mer än en timme.

2  Sova mindre än 50 meter från kyrkklockorna.

Fråga 6: Semesterns bästa bad?

1   Bubbelbad.

X  Bad i en klargrön Alpsjö.

2  Vattenrutschkanan "The Black Hole".

Fråga 7: Vad är läskigast?

1   Vattenrutschkanan "The Black Hole".

X  En 46 meter lång rutschkana, mer än 150meter under jorden.

2   Träffa kor.

 Fråga 8: Vad är vackrast?

1    Mirabelleslottet

X   Scandlines färja "Prins Joakim"

2    Edelweiss spa

Fråga 9: Hur många  får plats på den lilla toaletten, utmed autobahn?

1   Tills det är fullt

X  En mamma, två barn(med den totala maxlängden 250cm), en ryggsäck (hängandes på magen) och en handväska(hängandes på lilla barnet)

2   Många

Fråga10: Hur många rosor får plats i 1 rabatt?

1   Många

X  Tillräckligt

2   Fler

Rätt svar finner du i ditt inre...
Glad semester!

Semester...

Vad är det vi längtar så gruvligt efter, när vi längtar efter semestern?

Vad är det som lockar, nästan ett helt år?

Vad är som får det ätt värka så, i hjärtegropen?

Ja, massor. Ibland för mycket.

Helst inget.

Eller rättare sagt, så där alldeles lagomt mycket.

Etnologiprofessor Orvar Löfgren skrev en artikel.

Vill du läsa finns den här, när Sverige tog semester. Men det är ju semester, så här har du lite serverat:

"Två slags längtan har framför allt skapat den svenska semestermänniskan. Längtan efter sommarlovet och den röda stugan möter vi i livet kring fritidshuset eller på husvagnscampingen, medan längtan söderut delvis handlar om andra ting: sol, synd, sightseeing och äventyr.

Vi fnyser gärna åt våra turistiska föregångare. Under 1930-talet ironiserade det soldyrkande sportstugefolket över sekelskiftets vitklädda borgerskap som helst betraktade solnedgången från punschverandan och tog parasollen med till stranden. Dagens husvagnsägare kan skratta åt pionjärernas primitiva tältläger och enkla utrustning.

Gemensamt för alla 1900-talets resande generationer är att semestern erbjudit möjligheter att testa gränser, att pröva något nytt, att möta andra sidor av sig själv eller sin omgivning. Man kan hävda att semestern kommit att representera en av de få hanterliga utopierna i våra liv – ett landet Annorlunda där nya möjligheter erbjuds, där livet på stranden kan innebära snabba växlingar mellan övningar i konsten att göra ingenting till intensiv social och fysisk aktivitet.

Sommarlivet utsätts lätt för en mental överlastning, när semesterveckorna inte förmår leva upp till vinterns stora förväntningar. Det hindrar oss dock inte från att börja planera för nästa sommar redan i augusti. Sommarlovslivet berättar inte bara om vad vi längtar till utan även vad vi längtar bort från."

För det är ju värt det, all den där kära längtan. Eller är det just Längtandet som är största delen av firandet?
Vad är det vi längtar efter?
Vila.
Utflykter.
Nya vyer och gamla vyer.
Släkt, vänner, grannar och bekanta. Även gärna nya möten på nya platser.
Enslighet och oplanerade dagar.

Ett nu som blir en oändlighet. Nu, stilla i ljusa sommarkvällen.
Äta jordiga, solmogna jordgubbar, direkt urstigen ur bilen, hemkommen efter en resa.

Kvällsteet lite senare än vanlig.
Morgonkaffet under hela förmiddagen. Läsa hela tidningen.
Sen, sätta  på en kanna till.

Sommarhuset

Nu har jag sträckläst sommarens första bok - en riktig bladvändare. På väg till och från midsommarfirandet i Bohuslän slukade jag Sommarhusets 287 sidor. Anna Fredrikssons bokdebut är njutbar läsning och går inte att lägga ifrån sig. Intrigen i boken kretsar kring tre syskon som efter sin mammas självmord samlas i det gemensamma sommarhuset i skärgården. Under många år har de inte haft kontakt med varandra och relationen till den bortgångna mamman har sett väldigt olika ut. Gapet mellan dem, som tycks svårt att överbygga, är enda vägen ut.

Ni som vill veta mer - läs Ulrika Milles recension i DN eller gå in och kolla boken på förlaget.

Värd att läsa!
Fotograf: Helén Karlsson

Vindens Skugga av Carloz Ruiz Zafón

Ännu en bra bok.
Ännu ett tack, för ett bra tips på "en av de bästa böckerna du läst", till vår superba vikarierande bibliotekarie.

Vindens skugga är som ingen annan bok och som många andra böcker tillsammans.

Huvudpersonen Daniel blir en gryning väckt av sin pappa och visad till "De bortglömda böckernas gravkammare".

Pappan säger:

"- Det här stället är ett mysterium, Daniel, en helgedom. Varje bok, varje volym du ser här är besjälad. Besjälad av den som en gång skrev boken, av alla dem som läst den, levt sig in i den och drömt om den. För varje gång en bok byter ägare, för varje gång en ny läsare låter sin blick glida över dess sidor, växer sig bokens själ allt starkare."

Daniel får han adoptera en bok, Vindens skugga. Han slukar boken. 

Han ger sig sen in i en labyrint för att skydda boken och leta efter fler böcker av samma författare. 

Platsen är Barcelona, tiden precis efter andra världskriget, berättelsen magnifik. En första klassens roman. En tegelsten lätt att läsa när du väl tagit dig in i berättelsen. Spänning, historik, kärlek, så som vi känner igen den från många andra böcker. Men med en ton och vriden helhet som gör den till nått alldeles speciellt. Ord som får var läsare att vilja läsa mer!

Jag vill, som Daniel när han sträckläst din adopterade bok, "stanna kvar lite till i sagans värld och inte riktigt än ta farväl av människorna i den"

Så sant, så sant, detta är en bok du bär med dig som ett minne länge, länge.
Samt får mig att vilja resa till Bercelona och leta efter Calle Santa Ana.

En riktig bästergök

Jag har inte sett honom på nära håll, men varje kväll hörs hans ko-ko uppifrån skogen. Det känns tryggt och hemtrevligt och väldigt mycket på landet. I vilket väderstreck han sjunger vet jag inte, men för mig är han allt en bästergök. Minns ni ramsan? Södergök är dödergök, västergök är bästergök, östergök är tröstergök och norrgök är sorggök.

En bortglömd oas

För några år sedan besökte vi Tirups örtagård flera gånger varje år. Ibland tog vi oss dit med cykel, ibland med bil. Ofta var vi flera stycken som stämde träff, drack kaffe och njöt av blommor. Så flyttade vi, hittade nya örtagårdar och glömde vår gamla oas.

Idag var det dags igen. Trots att vädret var ombytligt med både sol, regn och blåst, så smakade kaffet gott, ungarna hade kul och vi tjejer hann med både fika och örter.

Affären har hunnit växa, örtagården likaså. Längst in i butiken finns numera en leksaksavdelning och en avdelning för trädgårdsredskap och krukor. Utomhus har växtavdelningen förlängts och blivit ännu bättre. Tirups örtagård är fortfarande en oas värd att vallfärda till.

Med hem följde nävor, funkior och stäppsalvia. 

Som bästa vänner

Året om står de där, redo att ge sig ut.
Finns inget var, när eller hur.
Bara ett var som helst, när som helst och hur som helst.
Ljumma sommaraftnar, mörka, slaskiga vinterkvällar, utomlands, inomlands, i skogen, vid havet.
Lindrar stress, botar tankekval, planerar projekt, rensar tankar, finns där.
Som bästa vänner, i ur och skur.

Som bästa vänner.

Skriv för livet

Det var länge sedan jag skrev här på Kulturtanterna. Jag har haft fullt upp med bloggande, men på annat håll. Jag har bloggat och bloggar fortfarande om läsande och skrivande inför ett projekt jag tänker genomföra i höst med mina blivande ettor. Jag brinner för min uppgift och har ägnat många lediga stunder åt att förkovra mig och strukturera upp mina tankar. Det har varit och är en otroligt spännande process där det finns mycket tid för reflektion och nya lärdomar. Därför är mina inlägg här just nu ganska få. Inte för att jag har övergivit er, men för att jag har haft tankarna på annat håll. För er som är intresserade - gå in på Skriv för livet och läs mer.

Badbalja

 

  Än är det för kallt för årets första bad,

                                                      tycker i alla fall jag.

Men ett fotbad sitter aldrig fel.

En stor, knallorange balja lånades och fylldes med ljummet vatten och fötter.

 

Fick äntligen en stund för att använda mitt "provapå-fotbadskit", införskaffat allt för länga sen.

Slipstenen från Orsa kan jag rekommendera. Våren och vintern slipades bort. Fötterna blev mjuka, det känns som att gå på bomull.

Kroppen fick en paus.

Och vi en stund tillsammans



Ljuvliga ungar

Tre små gossar lekte i kohagen bakom huset igår. Efter en stund kom de tillbaka med andan i halsen och en halv meter hög blomsterkvast till mig. Gissa om jag blev glad! Nu står den på vårt köksbord i all sin prakt. 

Café Tolvan i Torna Hällestad

Ett underbart sommartips! Här kan man varje söndag fika för en billig peng i en lantlig miljö. Kör igenom byn förbi kyrkan och den gamla skolan i Torna Hällestad. I slutet av byn, på vänster sida ligger Tolvans vita hus och den vackert, somriga trädgården. Här kan du äta ljuvligt goda, hembakade kakor och slurpa litevis med kaffe samtidigt som barnen klättrar i träd och leker kurragömma. Ett tips är att inte komma för sent på eftermiddagen, eftersom de goda kakorna har strykande åtgång. Passa förresten på imorgon när Torna Hällestad IF har loppmarknad. Även det är ett HETT utflyktstips!!!

Nu grönskar det

Nu grönskar det i dalens famn,

nu doftar äng och lid.

Kom med, kom med på vandringsfärd

i vårens glada tid!

Var dag är som en gyllne skål,

till brädden fylld med vin.

Så drick min vän, drick sol och doft,

ty dagen, den är din!

Långt bort från stadens gråa hus

vi glatt vår kosa styr

och följer vägens vita band

mot ljusa äventyr.

Med öppna ögon låt oss se

på livets rikedom,

som gror och sjuder överallt,
där våren går i blom!


Den är här nu,
sommaren!

restore - för dig som vill handla rätt



Jimmy Parmbo



I superfina secondhandaffären restore vid Värnhem kan vi loppis- och vintagefantaster verkligen göra fynd! En underbar blandning av allt i klädväg med kontinuerlig påfyllning gör varje besök nytt och spännande. Att handla här främjar inte bara miljön och vår plånbok utan även Malmös mest utsatta.

Som före detta hemlös vet Jimmy Parmbo vad det innebär att tillhöra de svagaste i samhället. Han lyckades ta sig tillbaka och startade för två år sedan Passion for People som arbetar för att hjälpa behövande i Malmö.
Tillsammans med cirka tio duktiga och engagerade volontärer bjuder Jimmy regelbundet på soppa och kaffe på olika platser i Malmö. Sponsorer bidrar med mat och dryck och att hitta fler sponsorer är ett viktigt arbete.

Jimmy har en vision och det är att kunna öppna Möjligheternas hus. ”Jag tänker mig en fastighet där hemlösa, fattiga, missbrukande, ensamma, psykiskt sjuka eller bara trötta människor kan få den hjälp de behöver. Det kan vara en kopp kaffe, någon att prata med, kläder, hjälp med myndighetskontakter, en dusch eller gemenskap”, säger Jimmy. ”Det är ett tufft samhälle vi lever i.”

restore slog upp portarna i februari och förhoppningen är att affären ska hjälpa till att förverkliga drömmen om Möjligheternas hus.

Var?
På Hermansgatan 2 i Malmö

När?
Vardagar 12-18 och lördagar 10-16.

När det som inte får hända händer...

Jag stod i köket idag och förberedde en sen lunch. Radion stod på i fönstret och efter trenyheterna tog P1:s dokumentärredaktion över sändningen. Dagens program När Anna blev sjuk handlar om lilla Anna och hennes föräldrar efter beskedet att Anna drabbats av en obotlig hjärntumör. Annas föräldrar tvingas möta det som alla föräldrar fruktar mest. De får brottas med frågor som ingen av oss skulle vilja ta ställning till. Hur hittar man kraft när ens barn blir obotligt sjuk? Hur tacklar man vardagen och sorgen den dagen livet tar slut?

Programmet är ett fint och rörande reportage om sorgen mitt i livet. Mina tankar går till lilla Anna och hennes familj.

Grattis på Mors dag

Tack för att du finns     
av Siv Andersson

Jag är så tacksam för
att jag fått möta dig.
För du är speciell
och värdefull för mig.


Det som gör dig unik
finns i ditt sätt att vara,
din styrka och ditt mod
och allt som du kan klara.


Den kärlek som du ger
i omtanken om andra
ger lärdom om hur vi
ska vara mot varandra.


Du är en sån person
man lätt kan hålla kär. 
Så tack för att du finns
just sådan som du är.

Den här dikten är till min mamma.
Många kramar på Mors dag.

Pricken över i

Innan regnet kom hann jag lägga på och föreviga de nya dynorna. Nu sitter man inte bara snyggt, man sitter skönt också!

Dynorna är inköpta på Åhlens och fanns i röd-, blå eller svartvitrandigt. För att matcha stolarna fick det naturligtvis bli ett par av de sistnämnda.

Frossa i rosa paket

Ni som känner mig vet att jag tycker om att slå in paket. Papper, snören och ibland den där lilla extra detaljen. En liten paketsdekoration som är menat som pricken över i:et.

En läcker förpackning förhöjer givandets glädje.

Vad kan så bli bättre än massor av paket, alla med stor givarglädje.

Randigt rosa, blommigt rosa, rosa snöre, snöre med jordgubbar på.

En hel bricka full och mer där till. Även händerna fulla.

Fulla av fördelsedagspresenter.

Äh, nu väcker vi femåringen med "Ja må hon leva!"

- Grattis, tjejen!

Gammalt blir nytt

Vi hade ett litet cafémöblemang under vårt plommonträd som blivit nött av väder och vind.

För att väcka nytt liv i dem och för att skapa ett naturligt blickfång i trädgården utrustade jag mig med lite sandpapper och nyinköpt vit färg och satte igång förvandlingsprocessen. 

Min yngste son hjälpte mig att skruva loss alla bräder medan jag sandpapprade för glatta livet.

Det blev ett måleriprojekt i flera led eftersom det skulle grundmålas på alla sidor och därefter målas med riktig färg.

Nu är det klart och bordet har pyntats med en röd pelargon. Ser ni den prickiga krukan? Jag unnade mig själv en sådan till slut. Imorgon ska jag se om jag hittar lite bekvämare dynor inne i stan.

Med smak av både försommaren och julen, samtidigt!

En och annan portion rabarberpaj med vaniljsås har slunkit ner senaste veckorna. Rabarber hör försommaren till. Liksom nejlikor julen. Detta är en blandning av båda!

Fick tips om rabarberdricka av en grannfu. Sonen tyckte det smakade gott när han var över och lekte. Allt som blir godkänt av de kräsna smaklökarna är värt ett försök! Jag är annars inte mycket för att safta och sylta, men detta var riktigt lätt. Och gott! Frisk smak av både försommaren och julen. Drycken är god både varm och kall.

Rabarberdryck

1kg rabarber

2 l vatten

4 st hela nejlikor

1 st kanelstång

2 dl socker

1 st citron

Skölj och skär rabarbern i bitar. Koka med vatten, nejlikor och kanelstång i ca 20 min. Tillsätt socker och saften från citronen. Sila.

Som en lucka i adventskalendern...

Från Annas Dalarna

Det är så skönt att vara flera om en blogg! Under perioder när det svårt att få tid och till och med inspiration till att skriva finns det alltid energi hos de andra. På så vis hålls vår blogg vid liv med inspirerande inlägg och tänkvärda ord. Se bara Annas underbara inlägg om Selmas lilla röda! Att gå in på Kulturtanterna blir lite som att öppna en lucka i adventskalendern - något att längta till även för mig.

Selmas lilla röda

Efter min mormor tog min moster hand om en liten röd bok. Hon visade den för min mor, som i sin tur visade den för mig. En liten, röd, tunn och tummad anteckningsbok. Jag fick en släktklenod i mina händer! En möjlighet att blicka rätt in i året 1931. På insidan av pärmen har bokens ägrinna skrivit "Denna bok tillhör mig Selma Pettersson. den 24 maj 1931."  Historiens vingslag gav min kind en vindpuff. Vaow - Selmas lilla röda!

Med prydlig skrivstil har denna Selma, min mormors farmor som jag aldrig träffat eller vetat något om, skrivit ner vardagliga anteckningar. Recept, verser, sånger och inköp.

Med sirliga bokstäver får jag veta att "Potatisplockning hos Emil Pettersson år 1953 den 28/9" gav henne 1.50. För fyra dagars arbete fick Selma 5.75.

Vidare får jag reda på utgifter, den 2 nov halvsulade hon ett par skor för 1.50 och att magnecyl har inhandlats.
Namn på förlåvande par och nyfödda barn är nedskrivna. Betydelsefulla skeeenden, vardagliga och högtidiliga. Sånger, som förgyllt kvällarna? Kakrecept väl använda, fulla av fläckar.
Små gyllene korn nedskrivna för att minnas? Nedskivet för att markera sin betydelse? Nedskrivna för att ges vidare till oss? 

Smålänningar som vi är, finns där naturligtvis ett recept på "Kringlordeg". 1 ägg, 2 mts socker, 1 kkp grädde, 1 hg smör, 1 tesked hjorttronsalt och till slut det underbara uttrycket mjöl efter behag.

På de sista sidorna har Selma skrivit små verser. Jag tänker mig att de är skrivna till och av hennes vänner.

Jag önskar vi funnit fler små röda, vältummade och välfyllda böcker.

En pärla i pärlan.

Någon gång tar vi tåget till Helsingborg, som kallas "Sundets Pärla". Mitt i denna pärla ligger Fahlmans Café.  www.fahlmans.se/cafe  En pärla i pärlan.

Ett klassiskt café med goda bakverk och gott kaffe som avnjuts i fin miljö. Mellan koppen och fatet kan man lägga en liten servett. Det finns säkert ett namn för sådana små lappar, men jag vet inte vad de kallas. Vet ni?

Fahlmans är ett sådant där café jag önskat fanns i fler städer.

Efter en kopp kaffe med en cremebulle är vi redo för en shoppingrunda. Strosar fram på Kullagatan och kassarna blir många i våra händer.

Dagens avslutas med att traska trappstegen upp till Kärnan. Föttena får vila och utsikten avnjuts tillsammans med en glass.

Bra tips är till för att föras vidare...

Känner du dig leksugen? Gillar du vatten och lite äventyr tillsammans med barnen? Det gjorde vi och fick en underbar eftermiddag i Eslöv tillsammans med våra killar på nya, fräscha Karlsrobadet. Tipset hade vi fått från två andra Kulturtanter som varit där med sina barn och gett det högt betyg. För 180 kronor har hela familjen ha kul i vattenrutschbanor, strömmande vatten och på klätterväggar. Värt att testa, eller hur?!

Kulturtanterna på opera

Igår var Kulturtanterna och jag i Malmö och såg sista föreställningen av Carmen. Om det var bra? Underbart så klart! Kvällen gav mersmak och det blir fler operabesök i höst. För vem vill inte få sitta i en salong och njuta av vacker musik och fantastiskt skådespel?

Här kommer ett youtube-klipp til alla operafantaster med Astrid Robillards tolkning av Carmen.

Roligt småpyssel...

Har ni hunnit kolla in 365 saker du kan slöjda än? Jag vill inte sno deras inlägg, bara tipsa om vilka fina saker du kan göra själv. Bloggen är full av fantastiska gör-det-själv-tips. Senaste inlägget visar hur du syr en charmig jeansväska och pryder den med en av mormors gamla spetsdukar. Kanske något för mig som har lådorna fulla av vackra små dukar.

Uppfriskande regn

Jag vet...vi är många som gärna sätter oss i solen så här års och njuter av värmen. Helst ska solen skina när vi är lediga och det är helg.

Därför var det väl med en suck som rullgardinen åkte upp i morse. Cykelutflykten till Torna Hällestad kändes inte särskilt aktuell, inte heller grillningen som jag planerade för när jag handlade tidigare i veckan.

Efter en förmiddag inne kände jag ändå att jag bara måste få komma ut. Det kliade i trädgårdsfingararna och rabatterna behövde kantklippas. Sagt och gjort.

Salladen just nu

Regnkläderna kom på, kantsaxen plockades fram och plötsligt flög tre timmar iväg som ingenting - jag kunde inte få nog av det underbart regniga vädret. Dessutom fick jag ned det sista av kantstenen som blev kvar i höstas.

Kantsten på plats

Regn piggar ju inte bara upp oss människor. Salladen och växterna frodas i trädgården och gräsmattan börjar bli tät och fin. 

Kärleken till Frank, av Nancy Horan

Efter att ha läst Aino Trosells Hjärtblad har jag kännt viss misstro till att jag någonsin kommer hitta en lika bra bok. Den var fantastisk!

Några exemplar om " Österlentanterna" har kommit i mina händer, bra och lätt. Skön läsning.

"Monsiue Linh" var på god väg, den var fin!

Men jag har gått runt på bibblan med missmod, petat lite på böckerna. Suck!

Slentrade till slut fram till informationsdisken och berättade mitt bekymmer: - Jag har nog läst min bästa bok! Vad ska jag göra?

Efter en kort konversation fick jag ett svar, ett bra svar:
- Läs kärleken till Frank!

Nancy Horan har skivit en ambitiös roman om Mamah Cheney, en modern och välutbildad feminist, som levde i början av 1900-talets Chicago. Bokan handlar hur Mamah slits mellan sin familj och den stora kärleken. Kärleken till den berömde arkitekten Frank Lloyd Wright.
Detta hände för hundra år sedan men sceneriet jag målar upp under läsningen är svårt att tidsbestämma. Mamah och Franks kärlek är tidslös. Deras liv moderna och frågorna som de ställer sig lika aktuella då som nu.

Talisien

Vi får följa Mameh från det att hon och hennes man anlitar Frank för att rita deras nya hus. Mameh och Frank finner direkt varandra och förstår varandra på ett sett som ingen av de tidigare upplevt. Vi får följa dem genom år av kärlek men också år av vånda. År av skuldkänslor över alla som såras av deras val. Valet att leva tillsammans.

De reser iväg för att vara tillsammans och för att fly skandalpressen. Men kommer ändå inte undan. De kämpar för sig själva och för varandra.
När de återvänder till USA börjar de bygga ett gemensamt hem, Talisien.

Mameh träffar svenskan Ellen Key, vars ord om den fria kärleken gör stor inverkan på Mameh. Ord viktiga ävan idag.

Detta är en bok jag hade svårt att släppa. Ytterst välskriven. Autentisk, detta har hänt, även om det är författaren som berättar.

Tragisk men ingen kärlekstragedi.

Jag blir sugen på att åka till Chicago, se Franks organiska arkitekur. Jag blir även nyfiken och intresserad av att läsa mer om Ellen Key. Denna för mig tidigare okända svenska kändis.
Min lästlust spirar!